åh, älskade annika.
Fixade mig på rekordtid. Drog till Matematikgränd, sedan till Tvistevägen, och slutligen vidare till en Ludvig på Fridhem. Där drack vi vin, åt pepparkakor, hade djupa diskussioner, spelade ölspel, peppade Säkert och prioriterade bort Daniel Adams-Ray.
Efter två feta köer (entrén och toaletten) var det dags. Annika Norlin, fantastiska kvinna.
Det var trångt, det var svettigt, det var tinnitusvarning. Men herregud, vad bra det var!
Nu har jag värkande fötter men ingen röst, och är bara allmänt lycklig. Godnatt.
Kommentarer
Postat av: simma
Lät trevligt, du. Gött att Annika var bra (fast, det var väl givet iofs) Önskar att jag sett det.
Postat av: emma
önskar att du hade varit där!
Trackback